Vanliga misstag vid areamätning — och hur du undviker dem

    8 min läsning Uppdaterad 2026-02-08

    Kort sammanfattning

    • De vanligaste misstaken handlar om att blanda ihop BOA och BTA, felräkna specialutrymmen eller lita på overifierade uppgifter.
    • Snedtaksregeln (190 cm takhöjd) och källarregler missförstås ofta.
    • Äldre mätresultat från före 2020 kan ge andra värden enligt den nya standarden.
    • Bara ett mätbevis från en certifierad mätare har juridiskt värde — egenmätning räcker inte.

    Areamätning av bostäder kan verka enkelt — det handlar ju bara om att mäta golv. Men misstag är förvånansvärt vanliga och kan kosta hundratusentals kronor i felvärderad area. Här är de tio vanligaste felen och hur du undviker dem.

    1. Blanda ihop BOA och BTA

    BOA (boarea) är den invändiga ytan du faktiskt bor i, mätt från insidan av ytterväggarna. BTA (bruttoarea) är den totala arean inklusive väggar. Att använda fel siffra kan blåsa upp eller krympa den angivna arean med 10–20 procent. Om du ser en areauppgift bör du alltid kontrollera om det rör sig om BOA eller BTA.

    2. Räkna inglasad balkong som boarea

    Ett vanligt missförstånd är att en inglasad balkong automatiskt blir boarea. I de allra flesta fall räknas den som biarea — inte BOA. Balkongen måste ha full bostadsstandard med isolering, uppvärmning och bygglov för att kvalificera sig som boarea.

    → Jämför priser från 750 kr hos Sveriges areamätare

    3. Ignorera snedtaksregeln

    I vindslägenheter och bostäder med snedtak räknar många in all golvyta. Enligt gällande standard räknas dock inte ytor där takhöjden understiger 190 cm som BOA. I en vindsvåning med kraftiga snedtak kan detta minska den faktiska boarean avsevärt jämfört med den upplevda ytan.

    4. Anta att hela källaren är biarea

    I villor med sluttningsvåning — där delar av källaren ligger ovan mark — kan delar av källaren faktiskt klassificeras som boarea. Ytor inom 6 meter från ytterväggen ovan mark och som uppfyller krav på takhöjd och dagsljus kan räknas som BOA. Att automatiskt kategorisera hela källaren som biarea kan innebära att du missar värdefulla kvadratmeter.

    5. Lita blint på föreningens areauppgift

    Många bostadsrättsföreningar har registrerade areor som baseras på originalritningar från det att huset byggdes — ibland för 50 eller 100 år sedan. Dessa siffror har i många fall aldrig verifierats genom en professionell uppmätning. Att lita blint på föreningens uppgift utan att ifrågasätta den är ett av de vanligaste och dyraste misstagen.

    6. Mäta från utsidan av väggarna

    BOA mäts alltid från insidan av ytterväggarna. Om du mäter från utsidan — eller använder byggnadens yttre mått — får du bruttoarean (BTA), som är ett helt annat mått. Skillnaden kan vara betydande, särskilt i äldre hus med tjocka murväggar där väggtjockleken kan vara 40–60 cm.

    7. Använda mätresultat från före 2020

    Den nuvarande mätstandarden SS21054:2020 infördes 2020 och innehåller förändringar jämfört med äldre standarder. En bostad som mättes enligt en tidigare version kan få ett annat resultat vid ommätning — ibland fler kvadratmeter. Om ditt mätbevis är äldre än 2020 kan det vara värt att mäta om, särskilt inför en försäljning.

    8. Missa klädkammare, hall och badrum

    Alla utrymmen som är tillgängliga inifrån bostaden och uppfyller kraven för boarea räknas som BOA — inklusive klädkammare, hallar, badrum och tvättstugor. Det är lätt att glömma bort dessa ytor vid en egen kontrollmätning, men de kan sammanlagt utgöra en betydande del av den totala boarean.

    9. Förvänta sig exakt samma area som i annonsen

    Arean som anges i en bostadsannons hämtas oftast från bostadsrättsföreningens register eller Lantmäteriet — inte från en nyligen genomförd mätning. Siffran kan avvika från den faktiska arean, ibland med flera kvadratmeter. Som köpare bör du aldrig ta annonsens area för given utan be om ett aktuellt mätbevis eller boka en egen uppmätning.

    10. Tro att egenmätning har juridiskt värde

    Att mäta sin bostad själv med måttband eller lasermätare kan ge en bra uppfattning om den ungefärliga arean. Men en egenmätning har inget juridiskt värde — bostadsrättsföreningar, banker, mäklare och domstolar accepterar bara ett mätbevis utfärdat av en certifierad areamätare. Om du behöver arean dokumenterad för ett formellt ändamål krävs en professionell uppmätning.

    Undvik alla misstag — boka en certifierad uppmätning

    Samtliga tio misstag ovan kan undvikas genom att anlita en certifierad mätare. En professionell uppmätning enligt SS21054:2020 säkerställer att arean mäts korrekt, att alla utrymmen klassificeras rätt och att du får ett juridiskt giltigt mätbevis. Boka enkelt via uppmätning.se — vi matchar dig med en kvalificerad mätare i ditt område.

    Vanliga frågor

    Vill du kolla din area?

    Använd vår Areakollen för att se om din registrerade area kan vara fel — det tar 2 minuter.

    misstagareabegreppuppmätningBOABTA